Fortsätt till huvudinnehåll

famla

Att famla
Famla efter något bestående
Famlandet har varit det bestående
Med vissa TYPER består famlandet
Det blir inget mer

Låt den vetskapen vara bestående
Keep away from them

Famla inte mera
Vila tryggt med blicken mot framtiden
Vila tryggt mot erfarenheten i dåtiden

Att Vila tryggt är motsatsen till famlande 
Vila alltid tryggt
Här i din egen famn
Din egen trygga hamn

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Skrivpuff 170504: BORTA

Är du helt jävla borta? Han sparkade på stenen framför så det plaskade till i en svart vattenpöl. Spottade och lutade undersidan av armen mot väggen i gångtunneln. Va? Han vände sig om och skrek. Svara då! Hon svarade inte utan lutade sig framåt över sin cykelsadel. Blundade inför sin spegelbild i den våta asfalten. Vågade inte titta upp. Hon visste att han grät under huvtröjan. Ingen mening, inga ord skulle hjälpa eller lindra. Fy fan. Han vände sig om igen och slog knytnäven i den räfflade metallväggen. Hon hörde hans hulkningar, visste inte riktigt om han ville att hon skulle höra dem eller om han försökte dölja det. Tiden hade stannat, känslorna och upplevelsen höll fast dem. En sekund. En till sekund. Nu står vi här. Nu står dom där. Han och hon. En gemensam stig fram till gångtunneln. Vid tunnelns slut skiljs deras vägar för alltid.
En kommentar
Läs mer

kvällen

Hon längtade efter sina kvällar.  Försiktigt. Trevande.  En känsla. Något litet steg bort från avstängdheten. Livet knackade på försiktigt försiktigt. Hon bara var. Stod stilla. Lät det ske. Hon vågade inte lita på att hon faktiskt kände något igen. Något i sig själv. Något fint. Något värdefullt. Något skört.  Att längta efter kvällen. Att få ta hand om sig litegrann. Att lägga sig bland kuddarna. Höra tystnaden. Få uttrycka orden i meningar. Bilda stycken. Förmedla något skapa något. Att kunna upplevs både sorg och svartsjuka samtidigt känna lugn och att vara tillfreds. Att bara vara.  Detta är. Smärtan var mindre intensiv. Kroppen skälvde inte i dödsångest.  Det var inbäddat. Förvarat. Fint. Prydligt. Skulle arkiveras. Detta ville hon glömma. Alla hemskheter önskade hon att hon aldrig skulle glömma men detta önskade hon intensivt skulle försvinna ur hennes minne för evigt och alltid.  Det var skamfyllt, fullt av ånger och förnekelse. Ändå hade det hänt. ...
Skicka en kommentar
Läs mer

31 december

Nyårsafton. Det är någonting magiskt med den 31 december. Sista dagen på det gamla. Förväntansfull över ett nytt år som väntar på mig om ett par timmar. Mina låtsasälsklingar sover. Vilar upp sig inför nattens festligheter. Vi ska äta nyårssupè på hotellet. Själv sitter jag på balkongen sju våningar ovanför den turkosa Atlanten. Högt ovan palmerna och de kornblå solsängarna, den hjärtformade poolen. Babypoolen med segeldukstak. Minilandets lekpark. På balkongerna som omringar min egen hänger hotellets utlånade och urtvättade badlakan på tork. Solen har just gått ner och himlen har antagit favoritfärgerna, som den gör i skymningen vid havet dagar som dessa. Pastelltoner breder ut sig ända från horisonten och rakt ovanför mig. Den oändliga himlen och under den firas det nya året. För exakt två år sedan samma tid som nu satt vi i hyreshusets gemensamma bastu. Nykära, och för första gången i mitt snart 30 åriga liv skulle det firas en nyårsafton på familjevis, fast på andra sidan gränsen m...
Skicka en kommentar
Läs mer